”Det har länge varit känt att narcissism är vanligare bland barn till föräldrar med större förmögenheter än från fattigare familjer. Detta antas bero på att rika föräldrar och den kontext barnen växer upp i mer eller mindre subtilt förstärker beteenden som prioriterar ”mig” framför ”andra”. Narcissism betyder mig-mig-mig-uppmärksamhetssökande, impulsivitet och en känsla av att ha extra mycket rätt till specialbehandling. Det medför också minskad empati och en dominerande attityd gentemot andra. I extrema fall kompenserar narcissisten känslor av maktlöshet, värdelöshet och osynlighet genom ett ”överflöd av storhet och fantastisk allsmäktighet”.

 

Detta läser vi om i Financial Times – Oliver James är artikelförfattaren, artikeln från 1 december 2017 fortsätter så här:
Av denna anledning undersökte en studie nyligen i Academy of Management Journal hur avkommor till mer rika påverkar deras prestation som ledare. Svaret var: dåligt. Forskarna studerade alumnis i West Point, som utbildar den amerikanska arméns officerare. Detta var ett bra exempel eftersom det finns detaljerad kunskap om deras bakgrund och deras efterföljande militära prestanda. Liksom i andra studier hade de från höginkomsthem betydligt större sannolikhet att vara narcissister än de från låginkomsttagande. Det visade sig att det direkt påverkade deras ledarskapsförmåga. Som löjtnanter och kaptener hade de mindre förmåga att inleda och tillämpa regler och roller: deras grandiositet och impulsivitet kom i vägen. Medan dessa ”rika narcissisters” grandiösa och allsmäktiga visioner ibland verkade övertygande, var de sådana visioner som passade själviska, snarare än organisatoriska, mål.

Slutligen var de rikare narcissistiska akademikerna signifikant sämre både avseende att lyssna på sina underordnades idéer likväl som att generellt visa empati med dem i olika situationer.”

 

 

Tja, kanske en blick i taxeringskalendern då framöver skulle kunna vara ett komplement till urvalsprocessen? Vi på Signpost känner stor trygghet i vår egen kompetens i urval och intervjuer,  men också i de testverktyg vi använder oss av – för att i möjligaste mån undvika att organisationer rekryterar chefer med riskbeteenden som är destruktiva för organisationen. Taxeringskalendern får stå kvar i bokhyllan…