När en krissituation och orolig omvärld ledde till ökat välmående bland medarbetare

Kriser förstärker våra sinnen, gör oss kreativa och får oss att visa mer empati. Det i sin tur ligger bakom de något överraskande, positiva, resultaten om hur medarbetarnas välmående ökat under en tid präglad av pandemi och distansarbete. Det menar Pierre Lindmark, vd på Winningtemp, som med AI och teknik mäter hur kollegorna mår på jobbet.

 

Efter en dubbelexamen i systemvetenskap hamnade Pierre Lindmark, vd på Winningtemp, lite av en slump på HR-spåret för 16 år sedan, när han agerade webbstöd och tekniker för ett nationellt projekt för hållbar rehabilitering. Ämnet fastnade och engagerade Pierre, kanske mer än han själv trott. Hans entreprenöriella ådra insåg att det fanns något här; frågor som rör arbetslivet kunde få ett lyft med hjälp av teknikens möjligheter.

 

– Det man inte kan mäta, finns inte, inleder Pierre. Med insamling av data gällande medarbetarnas stressnivåer, känsla av meningsfullhet, energi och tillhörighet skapas automatiska insikter för chefer så att de ständigt kan förbättra verksamheten. En chef kan omöjligt att bedöma välmåendet på arbetsplatsen enbart på magkänsla. Företagen måste börja gå på fakta istället.

 

HR-tech är ett område som onekligen har exploderat de senaste åren. Hur tror du att vi kommer se på arbete och välmående de närmsta fem åren?

 

– Vi kommer ha ett fokus på produktivitet och medarbetaransvar. Man kommer inte bara förlita sig på sin chef, för människor är kompetenta, vet vad som måste göras och kan ansvara för sin egen utveckling. Det skapar större utrymme för att bidra och påverka, vilket är fundamenten för att känna meningsfullhet och tillhörighet.

 

Välmåendet på arbetsplatsen börjar dessutom komma upp mer i styrelserummen och i ägardirektiven, konstaterar Pierre. Det har blivit en så pass viktig fråga, särskilt med tanke på hur dyrt det är att inte lägga resurser där.

 

– Just nu trendar customer experience, men vi kommer prata ännu mer om medarbetarupplevelsen framöver. För när vi synkar dessa två världar får vi en perfekt matchning. Många arbetsgivare använder sig idag av work life balance i sin employer branding – men vad är det egentligen? I ett arbetsliv som bygger på produktivitet, förtroende och meningsfullhet så suddas dessa linjer ut. Då räcker det inte att ha en fin bild på hemsidan som ska representera hur det är att jobba hos oss. Utan det riktiga dna:t måste genomsyras med full ärlighet och det kommer naturligt om folk är engagerade, motiverade och mår bra. För är medarbetarna stolta och glada över de projekt de är med i, kommer de förmedla det.

 

Krisens positiva effekter på arbetslivet

 

Med data insamlad över tid från sina kunder valde Pierre och hans kollegor för att mäta covid-19-pandemins påverkan på arbetstagares välmående. Och resultatet var faktiskt, överraskande nog, positivt.

 

– Vi kan se en tydlig positiv förändring inom flera av de viktigaste styrområdena som engagemang, delaktighet, meningsfullhet och synen på ledarskap och utveckling, berättar Pierre. Medarbetarnas psykosociala upplevelser på sina arbeten har de senaste två månaderna rört sig åt det positiva hållet jämfört med årets tre första månader och motsvarande veckor tidigare år.

 

– Jag tror att flera faktorer spelar in till de positiva resultaten. De mest uppenbara är exempelvis att man inte behöver pendla till jobbet och åka mellan olika möten – en riktig tids- och energibov. Båda dessa påverkar balansen mellan arbetsliv och det privata, och är starkt kopplat till stress och välmående. Det går också att hitta ett annat fokus hemma vilket ökar effektiviteten.

 

Chefer har blivit bättre på att kommunicera

 

Därtill menar Pierre att detta har varit en knuff i rätt riktning för internkommunikationen. Innan, när alla var på samma plats, togs det kanske för givet att mål och visioner nådde alla medarbetare. Nu när kollegorna inte ses fysiskt varje dag, har cheferna strukturerat upp kommunikationen.

 

– Ett större fokus på tydlighet har skapat trygghet och förtroende. Flera ledare i de företag som vi arbetar med har insett vikten av att ha dagliga avstämningar med sina medarbetare. Dessutom kommer många organisationer närmare varandra i en krissituation. Vi visar större empati och stämmer av hur våra kollegor mår i sin ensamhet. Vi är mer personliga med varandra än vi är till vardags, vilket bidrar till den positiva effekten av meningsfullhet.

 

Men meningsfullheten kan också komma ur hur vi agerar i krissituationer, menar Pierre. Våra sinnen förstärks och en känsla av att vi alla måste vara proaktiva och hjälpas åt är en kreativ kraft.

 

– Meningsfullhet handlar också om att kunna jobba med det man vill göra och känna stor autonomi. Detta kommer naturligt när man känner att man kan styra över sin dag mer, vilket jag tror många känner nu när de jobbar hemifrån.

 

Hur kan chefer ta tillvara på de positiva effekterna som pandemin verkat föra med sig och hur bör dessa förvaltas i organisationen i ett nytt normalläge?

 

–  Jag tror att flexibiliteten har varit efterlängtad under lång tid, men som med all förändring så tar det tid att vänja sig vid en ny tanke eller idé. Förändring kan kännas hotfull först, men när det har klingat av ligger det i människans natur att steppa upp. Det finns alltid pionjärer och innovatörer i bolag, men för att bli accepterad av den stora massan behövs tid.

 

– Först nu har vi riktig evidens gällande vad som fungerar och det har skapats ett förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare om att det faktiskt går att jobba hemifrån. De gemensamma målen har nåtts och vi har löst uppgifter tillsammans, fastän vi sitter på olika platser. Fler kommer börja arbeta på distans, med en brasklapp om att det förstås beror på vad man jobbar med.