Nyfiken är en egenskap som idag krävs hos chefer

Nyfiken i en strut? Då läser du detta!

En egenskap som krävs hos chefer är nyfikenhet.  Varför? Värenommerade Oxford Review har djupdykt i ämnet och nyfikna som vi är – har vi givetvis också gjort det! Här bjuder vi på en summering. 

Nyfikenhet syftar på ett erkännande, en strävan och ett utforskande av nya, osäkra, komplexa och tvetydiga händelser där det finns en känsla av intresse och potential för lärande. En förutsättning i vår komplexa och föränderliga värld och för chefer att navigera i!

Varför är det bra att vara nyfiken?

Den nyfikna verkar ha en medfödd drivkraft att utforska, förstå och engagera sig i nya situationer och i ny information. En egenskap som kommer väl till pass som chef och ledare. 

Resultat av tidigare studier på nyfikna personer visar att nyfikna människor är betydligt mer benägna att:

• Ställa mer improviserade och djupare frågor
• Ta in information mer brett och djupare
• Vara mer intresserade och undersökande i hur andra människor tänker, beter sig och känner
• Engagerar sig i utmanande uppgifter för utmaningen i sig och för att få erfarenheter
• Är generellt mer proaktiva
• Drivs av att öka sina kunskaper och färdigheter, samt engagerar sig i intellektuella och kreativa sysselsättningar

Söka nya upplevelser

I nyfikenhet finns också en önskan att söka nya upplevelser för att se vad som kommer att hända, för att ta reda på hur man kommer att reagera och för att upptäcka andras reaktioner.

Denna distinktion visar skillnaden mellan utforskning som en njutbar handling kontra utforskning som en handling för att lösa någon form av obehag, irritation.

Hittills har mycket av den forskning som tittar på nyfikenhet underbyggts av antagandet att nyfikenhet helt och hållet är en njutbar, positiv handling.

5 dimensioner av nyfikenhet

Ett team av forskare från George Mason University, Time Inc och The Marketing and Research Resources Lab, alla i USA, genomförde en serie studier för att fastställa vilka faktorer som är involverade i nyfikenhet och för att ta fram ett mått eller skala för nyfikenhet. En summering av studien visar att det finns fem dimensioner av nyfikenhet. De är:

1. Joyous exploration (Glad utforskning)
   Att utforska saker för glädje eller en positiv upplevelse, och av alla fem dimensionerna visade sig ha den högsta korrelationen med välbefinnande, nivåer av livstillfredsställelse och mening. Ur detta perspektiv är nyfikenhet en uppsättning föreställningar som blir ett personligt motiv att vara proaktiv och engagera sig i saker och är förknippad med motståndskraft och förmåga att hantera osäkerhet. Människor som ägnar sig åt glädjefyllda utforskningar tenderar att njuta av osäkerhet.
2. Deprivationskänslighet
   Hänvisar till ”behovet av att veta”och ”fear of missing out”. Dessa människor tenderar att tro att ett bra liv kretsar kring uppnåendet av mål och ett syfte, i motsats till helt enkelt jakten på njutbara upplevelser (glädjefylld utforskning). Människor vars nyfikenhet är baserad på känslighet för deprivation visade sig vara betydligt mer benägna att lida av oro/ångest.
3. Stresstolerans
   Stresstoleransdimensionen visade sig hos de individer som är nyfikna eftersom de känner sig som självständiga individer som har hög känslomässig stabilitet och motståndskraft (grit). Det visade sig att detta var den dimension där människor är minst benägna att ha ett missanpassat eller ohälsosamt beteende.
4. Social nyfikenhet
   Bygger på en individs behov av att skapa meningsfulla kontakter med andra. Denna motivation att engagera sig i nyfikenhet är motsatsen till de människor vars nyfikenhet bygger på stresstolerans och som är intresserade av självständighet. Denna form av nyfikenhet är till för att främja en känsla av samhörighet och samhörighet.
5. Spänningssökande
   Spänning i nyfikenhetsdimensionen kommer från en känsla av att livet handlar om att leva och njuta, hedonism och att få ut det mesta av livet. Spänningssökande skäl för att engagera sig i nyfikna beteenden handlar inte så mycket om att lära eller växa, (centrala egenskaper för glädjeutforskning och deprivationskänslighet), utan snarare om upplevelsen och en ”du-lever-bara-en-gång” -mentalitet.

Fyra typer av nyfikna människor 

De 4 nyfikenhetsprofilerna: studien fann att från dessa dimensioner framkom fyra typer av nyfikna människor:

De fascinerade
De fascinerade nyfikna får högst poäng på glad utforskning, stress tolerans och spänningssökande. Lägst scorar deprivationskänslighet. Dessutom:

• Tenderar de att vara extroverta eller ambiverta.
• Tenderar att få höga poäng för värderingar runt omkring och bryr sig om social rättvisa och miljöfrågor.
• Är mest benägna att känna att de klarar sig i de flesta situationer och har hög förmåga att reglera känslor.
• Ha fler ’vänner’ på sociala medier än någon annan profil.
• Brukar ha ett större antal expertområden jämfört med någon annan profil.
• Att vara mer benägna att vara intresserad av politik och resor.

Problemlösare
Problemlösare får högst betyg på deprivationskänslighet och höga poäng på glädjefyllda utforskande och lågt på social nyfikenhet. Dessutom:

• Få högt betyg för de adaptiva personlighetsdragen samvetsgrannhet, behaglighet och öppenhet.
• Högt medelvärde för neuroticism.
• Genomsnittlig poäng för hedonism, oberoende och romantik.
• Problemlösare visade sig ha lägst poäng för apati.
• De fick också mycket höga betyg för att de gav intryck av att deras liv var under kontroll.
• Problemlösare visade sig ha det näst största antalet expertområden efter de fascinerade.
• Ha en högre genomsnittlig toleransnivå mot stress.
• Befanns ha den lägsta sociala nyfikenheten av någon av nyfikenhetstyperna

Empatisörer
Empatisörer får högst betyg på social nyfikenhet och lågt på spänningssökande. De tenderar också att få högre poäng i neuroticism och högt på de adaptiva personlighetsdragen (samvetsgrannhet, behaglighet och öppenhet) och lägst på apati. Dessutom:

• Tenderar att få medelvärde jämfört med befolkningen för självständighet, romantik och hedonism.
• Betyg mycket högt för status (vilket visade sig vara ett kärnvärde för empatisörer), men visade sig överraskande ha låga poäng för social rättvisa och miljö.
•  Högt betyg (näst efter den fascinerade)  för att vara i kontakt med sina egna och andras känslor.

Undvikare
Undvikare har fått lägst poäng på stresstolerans, glada utforskande och spänningssökande. De har en tendens att också få mycket låga poäng för vad som anses vara de adaptiva personlighetsdragen (samvetsgrannhet, behaglighet och öppenhet). Dessutom:

• Tenderar att ha högre neuroticism än någon annan profil.
• Visar högsta nivå av apati inför nya situationer.
• Har det lägsta intresset för prosociala aktiviteter, social rättvisa, miljö och oberoende.
• Är mest benägna att känna sig stressad vid en viss tidpunkt och minst sannolikt att känna sig kapabel att hantera svåra situationer.
• Har lägst konsekvent poäng för passionerat intresse för saker (de fascinerade har högst, följt av problemlösare och empatisörer).
• Har det minsta antalet expertområden av alla profiler.

Läs hela artikeln här! 

Vill du rekrytera nyfikna chefer? Då ska du kontakta oss för att ta reda på mer hur vi kan hjälpa din organisation med er nästa chefsrekrytering!

Läs mer om vår chefsrekrytering!