Trend: Utökade bakgrundskontroller av chefer för att möta säkerhetshot
Så enkelt infiltrerar kriminella svenska arbetsplatser
Vad gör du för att motverka arbetslivskriminalitet? I takt med att säkerhetshot och arbetslivskriminalitet ökar, blir det allt viktigare att skapa säkra arbetsmiljöer. Traditionellt har företag genomfört bakgrundskontroller vid rekrytering av chefer och styrelseledamöter. Men är verkligen en initial kontroll tillräcklig för att garantera säkerhet över tid?
När hotbilden inom näringslivet ökar blir det alltmer tydligt att en engångskontroll av chefer och styrlseledamöters juridiska historik inte räcker. Fall som det oväntade vd-bytet på Avanza och den allvarliga händelsen i Blekinge där en dömd våldtäktsman fortsatte arbeta inom skolan visar på brister i nuvarande system.
Redan för tio år sedan avslöjade en studie från Handelshögskolan att 22 procent av styrelseledamöter i stora bolag var dömda för brott. Rapporten Kriminella entreprenörer från Stockholms Handelskammare bekräftar dessutom att problemet inte bara fortsätter utan också breddats. Vilket helt klart är oroväckande.
Stora kostnader för företag
Vad Stockholms Handelskammare avslöjar är att var tredje person inom den organiserade brottsligheten har haft ett bolagsengagemang. Som till exempel styrelseledamot. Maffialiknande organisationer och MC-gäng är de kriminella miljöer som har mest företagsengagemang. Många har dessutom i arbetat i samhällskänsliga verksamheter.
– Det är lätt att få intrycket att den organiserade brottligheten helt domineras av unga killars narkotikahandel i utsatta områden. Men det är tydligt att kriminaliteten är mer omfattade och mer raffinerad, säger Fredrik Erfelt, ansvarig för trygghets- och säkerhetsfrågor på Stockholms Handelskammare som fortsätter: Den utförs många gånger i företagsform inom en mängd branscher och de negativa konsekvenserna blir i förlängningen systemhotande.
Enligt rapporten uppskattas brottslighetens direkta och indirekta kostnader för svenska företag till drygt 90 miljarder kronor årligen.
Viktiga positioner – hett byte för kriminella nätverk
Rapporten Möjliggörare för kriminella nätverk (2024) från Brottsförebyggande rådet, Brå, ger en ännu djupare inblick i problematiken. Den visar att kriminella nätverk ofta söker sig till individer på viktiga positioner. Dessa så kallade möjliggörare kan utgöra betydande säkerhetsrisker inom allt från kommunal till privat sektor.
Den information som en möjliggörare bidrar med behöver inte vara hemlig. Utan det är den sammantagna informationen och kunskapen från insidan som är användbar för nätverken.
– Att ha tillgång till en möjliggörare innebär hög status för personer i de kriminella nätverken. Det är vanligast att möjliggöraren upparbetas under anställningstiden. Men det förekommer också att möjliggörare placeras av nätverket, eller att möjliggörarna själva föreslår att de ska söka en för nätverket lämplig tjänst, berättar Johanna Skinnari, utredare på Brå.
Många möjliggörare blir kontaktade med förfrågningar från kriminella nätverk först efter att de har blivit anställda.
Få som upptäcker i tid
Så vad kan arbetsgivare göra för att upptäcka och utreda medarbetare som begår brott eller agerar möjliggörare för kriminella nätverk?
Som underlag för ovan nämnda studie har Brå intervjuat runt hundra personer som arbetar med att upptäcka, utreda och hantera interna oegentligheter eller brottslighet. Bland dessa intervjupersoner önskar vissa utökade befogenheter för att göra bakgrundskontroller vid rekrytering och under pågående anställning. Andra tvivlar på kontrollernas träffsäkerhet. Däremot är många intervjupersoner eniga om vikten av att följa satta rutiner vid rekrytering. Med särskilt fokus på att ställa rätt frågor vid intervjuer, noggrann referenstagning och cv-granskning.
Syftet är att kartlägga sårbarheter – men utmaningen är att en anställd persons sårbarhet kan förändras med tiden. Resultaten tyder nämligen på att många möjliggörare blir kontaktade med förfrågningar från kriminella nätverk först efter att de har blivit anställda.
Rapporten fastslår att med vissa undantag från rättsväsendet, storbanker och andra aktörer med etablerade internutredningsfunktioner och god datatillgång, har arbetsgivare över lag svårt att utreda tips och signaler om möjliggörare.
Praktiska åtgärder och lösningar
För att motverka riskerna med att kriminella infiltrerar svenskt näringsliv, måste arbetsgivare ta till innovativa och dynamiska metoder. En lösning är att satsa på fördjupad bakgrundskontroller – framförallt för höga chefsroller.
Här ligger fokus på göra en fördjupad och utökad research av personens bakgrund och fokusera på den roll som ska tillsättas. I den fördjupad bakgrundskontroll ingår också att göra en kartläggning av närliggande affärsrelationer, samt se över hur personen agerar i sociala medier och olika nyhetskällor och hur det i sin tur kan påverka den framtida rollen.
Anna Rydbacken, VD på interims- och chefsrekryteringsbolaget Signpost, betonar vikten av att kombinera traditionella rekryteringsmetoder med moderna kontrollfunktioner.
– Att skydda organisationer från intern och extern brottslighet är mer kritiskt än någonsin, säger Anna och fortsätter: Med fördjupade bakgrundskontroller av chefer kan företag bli mer proaktiva i sin kamp mot arbetslivskriminaliteten. Något som blir allt viktigare för att kunna möta de alltmer komplexa säkerhetsutmaningarna i dagens arbetsliv.
Internationell bakgrundskontroll
I de fall organisationer rekryterar in en executive chef från annat land än Sverige är det möjligt att också genomföra en internationell bakgrundskontroll. Den innehåller i stort sett samma typ av information som en svensk bakgrundskontroll, med anpassning efter varje lands specifika förutsättningar.
Nyfiken på att höra mer om hur Signpost kan hjälpa till med bakgrundskontroller av högre chefer eller hur du kan implementera tjänsten i nästa VD- eller chefsrekrytering? Hör av dig till oss på Signpost så tar vi en dialog om era behov framåt.
