Styrelsearvode 2026: vad kostar det och vad är det värt?
Nivåer, regler och vad som avgör rätt ersättning
Vad ett styrelsearvode landar på beror helt på bolaget. På Stockholmsbörsens Large Cap-bolag ligger snittet kring 529 000 kronor per ledamot. Ett mindre, privat bolag som omsätter tio eller hundra miljoner betalar ofta bara en bråkdel av det. Spannet är stort. Bakom siffrorna finns frågor om regler, ansvar och vad en ledamot faktiskt tillför.
Styrelsearvodena är på väg tillbaka efter ett par pressade år. Enligt PwC:s årliga kartläggning har det totala styrelsearvodet på Large Cap ökat med tio procent, till i snitt 6,1 miljoner kronor per bolag. Dessutom växer arvodena nu snabbare än vd-lönerna på samtliga börslistor. Det är en tydlig signal: företagen börjar betrakta styrelsekompetens som en strategisk resurs, inte en formalitet.
– Arvodet ska spegla ansvaret och den affärspåverkan vi förväntar oss av en ledamot, inte bara antalet möten. När ett bolag höjer sitt styrelsearvode är det ofta för att man insett att en rätt sammansatt styrelse är en av de mest avkastande investeringar man kan göra, säger Anna Rydbacken, VD på Signpost Executive.
Styrelsearvode enskild ledamot
Men vad kan då en enskild ledamot räkna med? Genomsnittet över hela börsen landar på omkring 368 000 kronor. Nivån följer bolagets storlek.
- På Small Cap är snittet cirka 213 000 kronor.
- Mid Cap omkring 305 000 kronor.
- Large Cap runt 529 000 kronor.
Till det kommer en arbetsinsats som inte ska underskattas. Under 2024 hade börsbolagen i genomsnitt 14 styrelsemöten, och i många bolag tillkommer utskottsarbete utöver det.
PwC:s siffror ovan är genomsnitt. Tittar man i stället på medianen framträder en bild som dämpar effekten av enstaka mycket höga arvoden.
Medianvärden
Murgata Equity Research har, med data från Holdings (Modular Finance), sammanställt medianen för de nivåer som stämmorna fastställde 2024.
- Large Cap låg den på 1 305 000 kronor för ordförande och 517 000 kronor för en ledamot.
- Mid Cap var medianen 687 500 för styrelseordförande respektive 300 000 styrelseledamot.
- Small Cap 452 500 respektive 220 000 kronor.
Lägre på tillväxtlistorna
På tillväxtlistorna är nivåerna lägre:
- First North landade på 250 000 kronor för ordförande och 125 000 kronor för ledamot.
- Spotlight stannade på 135 000 respektive 75 000 kronor.
Mönstret går igen överallt, en ordförande får ungefär dubbelt så mycket som en ledamot. För First North och Spotlight finns det inga nyare publika siffror än 2024.
Styrelsearvoden till mindre bolag
Hur ska man då tänka konkret i privata bolag som ej är på börsen? Ett vanligt sätt är att utgå från prisbasbeloppet och att låta nivån variera med rollen, till exempel ledamot eller suppleant.
I ett mindre bolag landar arvodet för en ledamot ofta på ett halvt till ett prisbasbelopp, alltså omkring 30 000–59 000 kronor med 2026 års nivå. En ordförande kan få ett till två prisbasbelopp, ungefär 59 000–118 000 kronor. Kräver bolaget en större arbetsinsats än vanligt, till exempel under en uppstart, kan arvodet förstås anpassas efter det.
Vem beslutar om styrelsearvodet?
Formellt fastställs ersättningen på bolagsstämman. Där beslutas både arvoden och eventuella andra ersättningar till ledamöterna. I praktiken är det klokt att förankra nivåerna innan ledamöterna väljs, så alla inblandade har rätt förutsättningar.
Så beskattas ett styrelsearvode
Ett styrelsearvode beskattas som inkomst av tjänst. Det innebär att bolaget betalar arbetsgivaravgifter och drar preliminärskatt, precis som för en anställd. Att fakturera arvodet via eget bolag är bara möjligt i undantagsfall, eftersom uppdraget i lagens mening betraktas som personligt.
Inga lagstadgade nivåer, men tydliga ramar
Det finns inga lagstadgade minimi- eller maxbelopp, varken för privata bolag eller för börsnoterade. Aktiebolagslagen sätter inga belopp. Istället utgår man från bolagets storlek, komplexitet och ekonomi. På börsen tillkommer ett par lager utöver detta.
Svensk kod för bolagsstyrning slår fast att valberedningen ska föreslå arvode till var och en av ledamöterna och att bolagsstämman beslutar. Koden reglerar alltså processen, inte nivån. Eftersom ramarna är fria blir arvodesdokumentationen viktig. Protokollför alltid stämmans beslut om arvode och säkerställ att det stämmer med bolagsordningen. En transparent process minskar risken för frågor från revisorer eller Skatteverket i efterhand.
Oetiskt med rörligt arvode?
Vissa bolag vill dela upp arvodet i en fast och en rörlig del kopplad till resultatet. Skattemässigt skapar det frågetecken i både privata och börsnoterade bolag, eftersom styrelsearvode i grunden ses som en fast ersättning för ett löpande uppdrag. Principiellt finns dessutom en risk: en ledamot ska kunna granska bolaget självständigt och en rörlig ersättning kan urholka just det oberoendet.
För börsbolag väger detta tungt. Svensk kod för bolagsstyrning anger att ersättning utöver själva styrelseuppdraget ska vägas in när en ledamots oberoende bedöms. För privata bolag finns ingen sådan regel, men resonemanget håller ändå. Av samma skäl bör arvodet vara tydligt, förutsägbart och likvärdigt för likvärdiga uppdrag.
Svensk kod efterfrågar jämställdhet i styrelser
Att sätta rätt nivå är dock bara halva jobbet. Minst lika viktigt är vilka som faktiskt får uppdragen. Här är Svensk kod för bolagsstyrning tydlig: styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet och bredd i kompetens, erfarenhet och bakgrund. Dessutom ska en jämn könsfördelning eftersträvas. Valberedningen måste motivera hur den arbetat med detta i sitt förslag. Regelverket pekar alltså åt samma håll som affärsnyttan, men frågan är om det verkligen efterlevs.
Verkligheten släpar nämligen efter. Västsvenska Handelskammarens styrelseundersökning 2025 visar att andelen jämställda styrelser i Västsverige sjönk till 17 procent. Samtidigt är nyttan väl belagd: BDO:s börsrapport samma år, baserad på 421 börsbolag, visar att jämställda styrelser i snitt gav 5,85 procents avkastning under 2024, mot 2,62 procent för mansdominerade.
Just därför finns initiativ som Styrelselistan, Västsvenska Handelskammarens satsning, som samlar över 290 kvalificerade kvinnliga kandidater och gör det enklare för ägare och valberedningar att bredda urvalet i stället för att återskapa samma nätverk.
Entreprenörskap vs. formalia
Det här är något som Mats Edlund, founding partner på Key People Group AB, en företagsgrupp med flera HR-företag (inklusive Signpost Executive), håller med om. Han tillägger:
– Key People Group arbetar ofta med externa styrelseledamöter i flera av våra dotterbolag och vi försöker hitta personer utanför vår egen cirkel. Att vara styrelseledamot i en privatägd och entreprenörsdriven verksamhet är i många stycken annorlunda än i en större, kanske noterad struktur med en stor mängd aktieägare, säger han och fortsätter:
– I den mindre strukturen är det en mindre del av tiden som spenderas på formalia och mycket mera på direkt affärsstödjande bidrag. Färre utskott och färre möten. Men desto mera fokus på affärerna. Vi söker därför alltid personer som kompletterar vår egen domän-kunskap och som kan utmana och utveckla affären och kundvärdet.
Leta styrelseledamöter bortom egna nätverk
Ett generöst arvode lockar fler kandidater, men det breddar inte automatiskt urvalet. Det gör bara en strukturerad och kompetensbaserad process.
– Här är det viktigt att våga leta bortom de egna nätverken. Vi ser gång på gång att bolag som verkligen utmanar sina egna förväntningar på hur en ledamot ska se ut, också får en mer diversifierad styrelse som tillför högre affärsvärde, avslutar Anna.
Att sätta rätt styrelsearvode är alltså en sak. Att hitta ledamöterna som gör arvodet värt pengarna är en annan. På Signpost Executive arbetar vi kompetensbaserat och transparent genom hela processen när det gäller styrelserekrytering. Vi breddar urvalet bortom stängda nätverk och ser till att besluten vilar på struktur och fakta, inte magkänsla. Vill du veta hur en mer träffsäker styrelse kan påverka er affär?
Hör av dig!
- PwC: Svenska styrelsers ersättningar och arbetssätt 2026,
- PwC: Fem vanliga frågor om ersättning till styrelseledamot,
- Revea: Regler kring ersättning till styrelseledamot – vad gäller egentligen?,
- Kollegiet för svensk bolagsstyrning: Svensk kod för bolagsstyrning (gällande från 1 januari 2024),
- Murgata Equity Research: De allra flesta styrelserna är underbetalda (data från Holdings/Modular Finance, stämmorna 2024),
- Västsvenska Handelskammaren: Jämställda styrelser kräver mer än ambitioner,,
